Potatisen

Tänk att denna fantastiska gröda som på slutet av 1700-talet och under 1800-talet räddade livhanken på människorna under nödåren är så uppskattad av alla. Vi odlar flera olika sorters potatis hos oss. Dels de två sorterna Lady Rosetta och Lady Britta som ska bli chips, dels tre sorters matpotatis som vi säljer i butiken på gården. Trots att potatis är en så uppskattad gröda är det svårt att få avkastning för den. Numera odlar vi mest chipspotatis till Estrella då man får väldigt lite betalt för matpotatisen som tvättas och vid minsta missfärgning, även om det inte påverkar kvaliten, ger avdrag på betalningen. Detta gjorde att vi bestämde oss för att bara odla matpotatis till gårdsbutiken.

Chipspotatisen som är vår stora odling är en speciell typ av potatis med hög torrsubstans. Den är inte god att koka och äta men är perfekt att fritera till chips även hemma i köket. Varje år ställer jag undan ett par kg till oss att använda för att göra egna chips.

Vi sätter den i april/maj och plockar upp de första i slutet på juli/början på augusti. Vi får veta hur många lastbilar de vill ha och potatisen plockas under förmiddagarna och hämtas senare under dagen. Den som plockas först är Lady rosetta. Den går som färsk till fabriken i Göteborg. Den andra sorten, lady britta är en sort som kan lagras. Förra året var det så stort drag efter chips att även den sorten åkte direkt till fabriken från oss.

Matpotatisen består av tre olika sorter. Nu plockas Solist som är en tidig sort som säljs som färskpotatis. Vi börjar plocka den veckan efter midsommar oftast. Att plocka upp tidigare är för det mesta inte lönt eftersom färskpotatisen i princip kastas gratis efter kunderna strax innan midsommar på de stora kedjorna. Vi har ingen möjlighet att konkurrera mot de priserna. Den har ganska bra lagringsegenskaper också och säljs ibland ända in på hösten, men med skal under den senare delen på året.

Den andra sorten är Bintje som är en gammal och mycket god och uppskattad halvfast potatis. Den går det mycket av. Den sista sorten är en relativt ny sort som vi odlar för tredje året, om jag minns rätt. Det är en rödskalig, ganska fast sort som heter La Bella. De båda sista sorterna plockas sist och kommer inte upp förrän i slutet på augusti/september oftast. 

Potatis trivs på sandig och lätt jord men behöver mycket vatten under knölsättningen, därför vattnar vi potatisen under i princip hela sommaren. Den gillar dock inte för mycket vatten och det får absolut inte stå vatten på fältet, då ruttnar de. Ofta läser man att man ska ta upp potatisen efter att den blommat, men det är en liten sanning med modifikation. Alla potatissorter blommar inte och faktum är att man får en bättre indikation på att räkna antal veckor i jorden. Mellan 8-12 veckor vill den tidiga potatisen ha men lättast är att provplocka en planta eller gräva lite runtom för att känna hur stora knölarna är. De måste inte ha en viss storlek för att kunna ätas utan det är helt och hållet en smaksak.

Potatisen har en intressant historia i sverige och Europa. Den togs in i Europa från sydamerika (där den odlats i tusentals år)under andra halvan av 1500-talet och odlades då i de frostfria delarna av sydvästra irland. Den kom under 1600-talet till sverige och odlades bland annat av Olof Rudbeck (som för övrigt gett namnet till Rudbeckia eftersom han var kompis med Linné som ville hedra botanisten) i Uppsala. Jonas Alströmmer gjorde mycket för att försöka få folk att äta knölen men de flesta var skeptiska till den nya grödan. Den första kvinnan att röstas in i vetenskapsakademin, Eva Ekebkad, skrev flera uppsatser om hur man kunde använda potatisen till både bröd, sprit och stärkelse, men det var inte innan svälten bredde ut sig under slutat på 1700-talet som människor i desperation började använda knölen främst till foder och brödbak. Först under 1800-talet fick den komma in till matborden på riktigt. 1845 drabbades irland av stora skördeförluster på potatis då potatispesten, eller mer känt potatisbladmöglet, slog till. Sverige drabbades dock inte lika hårt. 

1950 slog potatisskörden rekord med 2 294 000 ton, idag ligger skörden på ca 550 000 ton och odlas endast på 1% av åkerarealen i Sverige

28 Jul 2020