Pumpor

Meningen var att jag lagom till Thanksgiving skulle ha skrivit ett inlägg om pumpor här, men så blev det inte. Livet kom i mellan. Men nu har jag en liten stund över och då tänkte jag att jag ska berätta lite om oss och våra pumpor. 

I familjen finns det några som älskar pumpor. Både att odla och äta. Anders han är väl egentligen inte så förtjust i pumpa, han hade i princip aldrig ätit det innan jag flyttade in. Men han börjar att kunna acceptera att det vintertid bjuds på mycket pumpa. Den är ju så lätt att lagra och ger ju så mycket mat.

 

Pumporna jag odlar tillhör tre olika släkten; Curcurbita pepo (squash, pajpumpa, spaghettipumpa och nakenfröpumpa, Curcurbita maxima (mammutpumpa och hubbard), och Cucurbita moschata (myskpumpan butternut)

Våra standardrätter med pumpa är soppa och paj. Pumpapajen gör jag efter ett recept jag fått från en släkting, Tyra, i Denver. Min morfar och hans syskon flyttade till USA i början på 1900-talet. Min morfar flyttade tillbaka till Sverige under 40-talet igen och gifte sig med min mormor, men de flesta av de andra syskonen blev kvar och nu mera är det på min mammas sida med ett fåtal undantag, bara den grenen som är kvar. Jag har under några år haft god kontakt med min "kusin" (egentligen är hon min mammas kusins barnbarn, tror jag...). Eftersom min morfar var ganska gammal när han kom tillbaka till sverige är det stor åldersskillnad mellan min mamma och hennes kusiner på den sidan men jag och Tyra är i princip jämnåriga och har fått bättre och bättre kontakt allteftersom åren gått. För några år sedan, när jag väntade Ingrid, var hon och hennes mamma här och hälsade på och det var så roligt att äntligen få ses.

Men tillbaka till pumpan. Jag sår pumporna i april och jag brukar så fyra -fem plantor av matpumporna och åtta-tio plantor av nakenfröpumpan. Halloweenpumpan sår jag två eller tre plantor. De säljer vi enbart och äter inte mycket själva. Nakenfröpumpan heter Olga, och det finns även andra sorter. Den producerar som mogen frön utan skal och eftersom pumpafrön är den absoluta favoriten hos alla i hushållet är det den som vi odlar mest av. Fröna i matpumpan och halloweenpumpan går också fint att rosta och äta. Myskpumpan tar oändligt jättelång tid på sig att bli frukt av men jag brukar försöka få ett par plantor att ge frukt av de också. Helst ska de växa i växthus men jag har inte plats. De får den soligaste platsen vi har och får sen ha väv eller plast över sig till de blivit stora nog att börja blomma. Hittar jag en eller två pumpor där på hösten när jag plockar ihop plantorna är jag jätteglade. Muskpumpa är oslagbar i smaken. 

Pumpor vill växa och klättra och sprida ut sig så det gäller att odla dem någonstans där de får plats. Eftersom jag inte vill ha in sjukdomar och nematoder i odlingen odlar jag i ett minst fyraårigt växtföljds schema där pumpan föregås av bondbönor och efterföljs av antingen majs eller tomater/physalis. Egentligen vill de ha förfrukter som ger en bättre struktur i jorden men det här har funkat hittills. De vill ha mycket kalium och växer gärna tillsammans med annat men trivs allra bäst på en kompost eller uppepå en gammal gödselhög. Jag gödslar mina pumpor med hästgödsel som jag lägger på redan på hösten tillsammans med ensilage som jag täcker gödseln med.

 

De trivs i väldränerad jord som inte är alltför kompakt och gärna mullrik. Rötterna är ganska ytliga och därför täckodlar jag istället för att rensa ogräs. När jag odlar i fält tillsammans med majs som jag provet nån gång så har jag rensat bort allt ogräs innan jag planterat då ganska stora plantor av en sort som rankar sig mycket och därmed täcker jorden med bladen. Olga är en sån sort, likaså mammutpumpa. Mindre pajpumpasorter rankar sig för dåligt och är mer lämpliga att täckodla. 

I oktober-November börjar det bli dags att skörda pumporna som är känsliga för frost. När jag skördar pumporna så lagrar jag dem i källaren. Alla utom sommarsquashen går att lagra rätt länge, även musselsquash och hubbard. Dessa blir dessutom godare om de lagrats. Både halloweenpumpan och nakenfeöpumpan ska ha skiftat färg till helt orange innan de är mogna. 

Mammutpumpa

Mammutpumpan och Hubbard tjänar båda på att lagras en tid innan man äter dem, men när man sedan gör det är de fantastiskt goda. Precis som namnet antyder (Curcurbita maxima) så kan dessa bli helt enorma. årets största mammutpumpa väger 13 kg och Hubbard brukar ligga runt 5kg/st, att jämföra med den normala pajpumpan på ca 2kg. 

Man kan som sagt lagra dessa ganska länge, hela sommaren i vissa fall. Jag har haft en spaghettipumpa som lagrats ett helt år. Spaghettipumpa är en sort som när man kokar den blir trådig i fruktköttet. Jag använder den i soppa för att få som nudlar i soppan som jag gillar. även i grytor gör den sig bra. Då skalar jag den, skär den i bitar lagom som jag vill ha trådarna, och lägger i soppan eller grytan. sen när det kokat en stund sönderdelar jagg trådarna så att det blir som nudlar. Den är jättegod att äta, men i mitt tycke lite smaklös och tjänar helt klart på att kombineras med annat. 

Som avslutning tänker jag dela med mig av mitt pumparecept. Det är konverterat till svenska mått och ingredienserna är lätta att få t tag på här i sverige.  Viktigt är att pumpan antingen ska kokas innan och mosas eller läggas i som bitar, eller rivas grovt och då läggas i okokta. Jag har testat båda sätten och det blir i mitt tycke något bättre struktur i den med riven pumpa. 

I mitt recept använder jag eget vetemjöl som är helt färskmalet, och därför har jag lagt till lite vatten då köpemjöl kan bli för torrt. Mitt är ju lite grövre malt. 

Pumpapaj (original från USA)

Pajdeg:

4 dl mjöl

200g smör

(1-2 msk vatten)

 

Fyllning:

1.25 dl farinsocker

1.25 dl strösocker

1 ½ msk mjöl typ vetemjöl

½ tsk salt

4 ägg

1 tsk kanel, mald

½ tsk muskot, mald

½ tsk kryddpeppar, mald

(De tre kryddorna kan bytas ut mot 3 msk av pumpkin pie spice, en mix av kanel, kryddpeppar, muskot, ingefära och kryddnejlika. Den går enkelt att blanda till själv).

3,5 dl kokt pumpa (i små bitar eller puré, men det funkar med riven rå pumpa också)

3,5 dl half and half cream (typ hälften mjölk, hälften grädde) den ska vara ljummen

 

Instruktioner:

Pajskal:

Blanda mjöl och smör i en mixer eller genom att använda en gaffel eller fingrarna. Är den väldigt torr så tillsätt lite av vattnet. Dela i två lika stora delar och rulla in i plastpåse och lägg i kylen åtminstone i 20 minuter.

Ta ut pajdegen och kavla ut den så att den får plats i formen. Jag brukar använda två bakplåtspapper att kavla ut på, en som jag lägger degen på och en som jag lägger uppepå som jag kavlar på. På så sätt fastnar inte degen på kaveln.

Lägg den utkavlade degen i en smord pajform, stick lite hål i den och ställ in den 10 minuter i ugnen på 200 grader. Kavla under tiden ut den andra pajdegen till ett lock som passar till pajformen.

Fyllning:

Blanda de första 8 ingredienserna till fyllningen och blanda väl. Lägg i pumpan och blanda väl. Häll i den uppvärmda gräddmjölken och blanda väl. Häll i blandningen i pajskalet och lägg på locket. Skär lite hål i skalet på olika ställen och fös in pajen i ugnen på 225 grader i 10 minuter och sänk sedan temperaturen till 175 grader. Grädda därefter i ca 40 minuter tills den är färdig. Känn efter med en provsticka.

Smaklig måltid!

5 Dec 2020