Självförsörjning

Självförsörjande hela året, går det? Jag har tänkt skriva om detta så himla länge men inte riktigt vetat hur jag ska få ihop det. Nu gör jag ett försök.

Självförsörjningsgraden i Sverige är ett skämt. Skulle det bli en blockad så att importen eller transporterna påverkades skulle hyllorna gapa tomma rätt snabbt. Inte bara pga att vi inte kan producera den mängden mat som går åt, utan också för att vi behöver maskiner och teknik för att producera den, och stänger gränserna får vi vare sig drivmedel eller resevdelar.

De stora matkedjorna är inte så intresserade av att köpa svenskt för att introducera nya råvaror eller produkter utan vill helst rida på vågorna av olika trender. De vill absolut inte betala vad det kostar att producera med våra lagar och regler utan föredrar att köpa in billigare mat som producerats på ett sätt som skulle få vilken bonde som helst i Sverige att hamna i fängelse.

Men jag hade faktiskt inte tänkt att skriva om landets självförsörjningsgrad utan om hur man som familj eller enskild person kan tänka om man vill bli självförsörjande. Det finns hur mycket som helst på youtube och internet om hur man ska göra för att bli självförsörjande och det är superbra tips. Dock tycker jag att man missar det viktigaste; att det tar tid att bli det. Det tar tid att lära sig, det tar tid att odla och det tar tid att bereda det man har. Om man inte har överfullt med tid eller möjlighet att gå ner i arbetstid finns det snarare en stor risk att man tar sig vatten över huvudet om man försöker bli självförsörjande och då försvinner ju nöjet med det.

"Men, vill du inte jobba?"

För min del har jag alltid haft en tanke om att inte behöva åka iväg och jobba. Man kan säkert tycka att jag är lat men det bjuder jag på. Saken är den att ska man ta hand om all mat själv med att odla, bereda och lagra den så hinner man inte jobba någon annanstans och gör man det bra så kommer man att spara så pass mycket pengar att man inte behöver jobba speciellt mycket. Just nu jobbar jag som lärare 50% och jag tänker absolut inte öka den tiden, tvärtom. Vi äter såklart även köpemat, men det är inte speciellt mycket och handlar då mest om att det ska vara något snabbt och enkelt till de dagar så jag jobbar borta och Anders inte hinner fixa mat. Han är dessutom väldigt förtjust i korv, och även om jag skulle kunna göra korv då vi har ingredienser och jag vet hur, så väljer vi att köpa det i affären. Utöver lite korv köper vi mejerivaror (vi har ingen ko), ris och ägg (grannen har hönor men de hinner ibland inte med att värpa i den takt vi äter det) och så kryddor förstås.

Hur gör vi då?

Jo, först och främst så är vi ju lantbrukare och basen i vår mathållning står lantbruket för. Kött får vi från våra egna grisar eller min släktings får. Vi jagar även älg och rådjur, eller svärfar jagar, rättare sagt. Ibland kommer vi över nötkött från en bekant så vi äter ganska varierat även om huvuddelen är fläskkött.

Vi äter potatis nästan varje dag och vi äter också en mängd andra rotfrukter såsom rotselleri, haverrot, svartrot, kålrot, tistel och sötpotatis. Morötter köper vi ibland men försöker undvika det då vi klarar oss bra på sötpotatisen. Palsternacka brukar jag så vartannat år ungefär, mer äter vi inte och de går fint att frysa ner. Andra basgrönsaker är kål och pumpa som vi äter i princip hela året. Det brukar vara fint att hitta pumpan framåt våren när man är trött på kålen och vill ha något friskt igen. På pumpa gör jag också marmelad till mackorna som är himmelskt god. För att variera lite har vi sötlupiner som kokas antingen för sig själva eller i grytor, soppor och stuvningar. Av vår spannmål gör vi även gröt, antingen kokt på vete och mjölk eller på korn och vatten. Vi har havre och kan krossa den också men det har inte blivit av riktigt. Vi klarar oss på veten, rågen och kornet. Vi bakar ibland bröd och jag försöker att använda surdeg så ofta jag kan. Jag har en tanke att testa att göra vildjäst på våra äpplen men jag har inte kommit dit riktigt än.

Så maten och brödet klarar vi ut utan problem. Men så vill man ju ha lite gött och sött också. Sylt gör jag på svarta vinbär, körsbär (OBS: megajobbigt att kärna ur. Det går åt mycket tålamod), hallon och andra bär som jag hittar. Ibland finns det blåbär i sådan mängd att man får till blåbärssylt, men oftast blir det en blandsylt med hallon, blåbär och björnbär. Sen gör jag ju marmelad av pumpa och äpple som blir jättegod. Saft gör jag på det mesta i bärväg. Ofta plockar jag och fryser i omgångar och sedan gör jag ett storkok med flera påsar. Om jag gör saft på fläderbär, krusbär, och andra relativt kärnfria och bossfria bär så använder jag avrinningsmassan till att göra sylt, så ingenting försakas i onödan. Sylt och gelé används sedan i matlagningen.

Nypon är höstlyxen. Jag plockar och gör sedan på olika sätt. Antingen kärnar jag ur och torkar eller så kokar jag allt, passerar och sedan torkar. Det första är väldigt tidsödande och eftersom man behöver bereda nyponen så fort som möjligt efter plockning så hinner jag oftast inte göra så. Jag brukar istället koka och passerar nyponen. Moset fryser jag eller så kokar jag ner det innan jag fryser det. Sedan kan man antingen koka soppa på moset eller bre ut det på bakplåtspapper tunt och torka i ugnen och mala till pulver. Det spar mest plats, men tar tid. Dock sköter det sig själv i ugnen. Förra året testade jag att göra nyponsherry också för att kunna ha i desserter och mat framöver. Den står på mognad fortfarande och jag ska sikta på att ta upp en flaska till jul.

Så hur gör man rent praktiskt?

För att vara självförsörjande behöver man planera och så under en lång period. Först behöver man fundera på vad man äter och hur mycket så att man inte lägger tid på att odla sånt man ändå inte tycker är särskillt gott. Man behöver också ha koll på hur man ska lagra allt eftersom man ju inte kan få så mycket att växa under den mörka perioden mellan oktober och mars. Lite bladgrönsaker kan man övervintra men det får vara i sådan mängd att man klarar sig utan att det växer upp nytt, för även om vintern är mild så gör bristen på solljus att växterna går i dvala. Jag börjar så i januari inne under lampa. Då sår jag paprika. Sen sår jag purjolök och selleri och lite annat smått och gott, framförallt till att plantera ut i varmbänken. I februari gör jag varmbänk och där sår jag morötter och planterar ut lite sallat, rödbetsblast, fänkål, dill och pac choi. När solen sedan kommer i Mars så kan det växa på ganska bra där i. Under vintern skördar jag kål, svartrot och haverrot från friland, förutsatt att det är tinat. Man kan lägga på halm under hösten som man sedan kan ta bort när man vill skörda också, i alla fall här hos oss på kusten där vintrarna normalt sett är väldigt milda.

Så att vara självförsörjande är ett ganska stort jobb, och man behöver kunna en massa saker, men det är inga problem att lära sig. Har man viljan, platsen och kan skapa tiden tycker jag helt klart att man ska testa. Om inte annat får man en helt annan respekt för oss som faktiskt arbetar med att ta fram maten till alla varje dag, året runt.

Lycka till!

 

30 Nov 2021