Skörd 2020

Nu börjar skörden. Redan i slutet på juli tjuvstartar vi med potatisen och nu i augusti är det dags för höstgrödorna. Först ut är rapsen. Den sås tidigt på hösten och behöver därför en förfrukt som tröskas tidigt. I år är det inget bra rapsår. redan i höstas märkte vi att något åt upp bladrosetten i på de späda plantorna och när våren kom och rapsen borde ha börjat växa till sig såg man hur mycket som gått förlorat under hösten. Vintern var mild och troligen är det antingen jordloppor eller sniglar som kalasat på de späda plantorna. en hel del av vår sådda raps fick plöjas ner och vi fick så annat istället. På en del av marken sådde vi sötlupin. Jag skriver mer om den i ett annat inlägg. 

Så rapsen var i år gles och överallt slogs den mot baldersbrå eller hönshirs och andra ogräs som ville åt platsen. Jag har inte ens frågat hur skörden blev för jag misstänker att den inte kommer att gå till historien. vi vill nog helst glömma den faktiskt. 

Rapsen tröskas och torkas i vår tork. Torken drivs av en värmepanna som vi eldar med halmen från tröskningen. efter att den torkats körs den iväg precis som det mesta annat i lastbilar. Senare kan ni köpa den i matbutiken som rapsolja. Hela plantan kan ätas om man vill odla den själv och fröna är goda att ha på bröd eller frallor. 

Vi har också börjat att tröska vete. Den sås också på hösten och tröskas tidigt. Sorten som tröskas nu heter Norin och jag kommer att ha grahamsmjöl och fullkornsmjöl av denna sort ute i butiken. Halmen pressas till att bli strö för våra grisar i vinter. Vete är det spannmål jag tycker är vackrast. Hela min uppväxt har jag älskat doften av vete i trösningen och jag minns när jag var riktigt liten hur min gudfar tog med mig ut på fältet för att visa hur man ska bita i kornet för att veta om det är moget att tröska eller inte. Han kunde avgöra vattenhalten nästan exakt bara genom att tugga på vetekornet. Numera använder vi vattenhaltsmätare för att mäta vattenhalten som inte ska bli för hög då det ger avdrag vid leverans. En annan mätning man gör är falltalsmätning. Vete får inte ha för lågt falltal för då ger det sämre bakningsegenskaper, alltså en seg och kladdig deg. 

Jag möter ofta människor som inte vet hur maten de handlar egentligen blir till och hur processen ser ut innan det slutligen hamnar på deras bord. Bröd har de flesta koll på hur det blir till, men hur ingredienserna i brödet kommer till, det är svårt för många att redogöra för. Ofta vill man att livsmedelsproduktionen ska se ut som i filmerna om Emil i Lönneberga eller alla vi barn i bullerbyn. Det är svårt att minnas hur illa det var ställt med djurskyddet på den tid som filmerna speglar. Djuren stod i smala trånga utrymmen i mörka ladugårdar och grisarna gick i sin egen avföring ute på en liten plätt. Man vill kunna känna att det man äter inte produceras i en industri och jag förstår det, men utan de förändringar och innovationer som skett i jordbruket hade vi fortsatt att svälta ihjäl i sverige. Det var därför en stor del av svenskarna flyttade, för att vi inte kunde försörja oss inom landets gränser. 

Idag har vi en självförsörjningsgrad på 50%. Vi har alltså möjlighet att förse hälften av alla svenskar med mat. Så länge vi fortsätter att köpa importerad trendmat för att sedan köpa billig importerad mat när pengarna börjar sina kommer vi inte att nå högre grad av självförsörjning. Delar av sverige har redan vuxit igen eftersom det inte lönar sig med små mjölkgårdar när människor istället väljer att lägga mer pengar på avokado än vad de är villiga att betala för en liter mjölk, eller hellre köper billig grekisk halloumi till grillen än den svenska motsvarigheten.

Vi har europas hårdaste miljöregler att ta hänsyn till i lantbruket. I den svenska ekoproduktionen är kemiska bekämpningsmedel förbjudna men så ser det inte ut i alla andra EU-länder. Det är upp till varje land att själv bestämma vilka medel man vill tillåta i ekoproduktionen. Därför är ekoprodukter från länder som Spanien, Italien och Holland billigare än den svenska motsvarigheten. I spanien odlas grönsakerna under plast. Man tar ngen hänsyn till biologisk mångfald. I sverige hade vi aldrig fått odla på det viset. Faktum är att våra livsmedelsbutiker är fyllda med mat som är producerat på ett sätt som hade inneburit fängelsestraff för en svensk bonde. 

Så jag är tacksam för alla som handlar av oss och av alla våra kollegor runt om i landet så att vi kan fortsätta jobba på att öka vår möjlighet till att låta alla svenskar få mat i en kris, inte bara hälften av oss.

 

 

7 Aug 2020