Sockerbetorna

Just nu kan man se stukor med sockerbetor om man åker från södra Halland och ner över Skåne. Plockningen av sockerbetor börjar i augusti-september och håller på ända till December.

Här kan ni se hur lastningen går till. 

I Sverige är vi självförsörjande på spannmål, morötter och socker. Lite krasst kan man säga att vi i Sverige kan äta morotsbröd som enda livsmedel, förutsatt att vi steker den i en panna utan jäst och använder vatten som degspad, eller använder oss av surdeg.

I vårt lantbruk odlar vi två av dessa grödor som vi är självförsörjande på; socker och spannmål. Idag ska jag berätta lite om vårt socker vi har i Sverige.

Sockerbetsfält

Sockerbeta

 

När jag går ut och fikar bjuds man oftast på två sorters socker: Danskt socker och rörsocker (och med rörsocker menar jag inte att de ligger i pappersrör utan att det är tillverkat av sockerrör). Jag brukar få väldigt förvirrade svar när jag frågar var det svenska sockret är. Många anser att rörsocker skulle vara bättre än vanligt socker och blir irriterade när jag säger att jag hellre står över socker än använder något som odlats på ett sätt jag inte är bekväm med som svensk bonde och som dessutom åkt ända från andra sidan jorden och hit. I en hel del recept man hittar står det också att man ska använda just rörsocker och ibland står det inom parentes att vanligt socker fungerar men inte är lika bra för miljön. Detta är helt missvisande då rörsocker och betsocker är kemiskt identiskt och då reglerna för t.ex. ekologisk odling skiljer sig markant från sverige i övriga världen(Jag har lovat att berätta mer om eureglerna kring eko kontra andra länders organic men inte nu). Detta är något som stör mig väldigt mycket och jag ska försöka utreda för er varför det är så störande.

I Sverige används socker från både sockerrör och sockerbeta. Första gången man dokumenterade användning av socker i Sverige var på Heliga Birgittas begravning. Under 1500-talet och fram till 1800-talet var det en exklusiv medicin för de allra rikaste i Sverige då det importerades från mellanöstern och framställdes av sockerrör som inte gick att odla i Sverige. Under 1800-talet upptäckte man att man kunde utvinna socker från foderbetor och att det fanns betor med mer socker i än andra och då började förädlingen av att få fram enn sockerbeta. För ca 100 år sedan fanns det över 100 sockerbruk i Sverige som raffinerade och fick fram socker. Under 1900-talet ökade användningen radikalt och många hade plötsligt råd att använda varan. Samtidigt ökade sjukdomen karies, men den historien får ni läsa om på tanläkarförbundets hemsida (P1 dokumentär berättar också lite om sjukdomen och sockeranvändandet i dokumentären ”Vipeholmsanstalten”. En fruktansvärd berättelse).

1907 startades Svenska sockerfabriksaktiebolaget (SSA) och sockret subventionerades genom lägre skatter och man arbetade hårt med att få ut sockret till allmänheten och försöka få bort stämpeln att det var en lyxvara.

Skåne, Gotland och Öland var de ställen där man odlade mest sockerbetor även om man under början av 1900-talet odlade sockerbetor ända upp till Mälardalen. Även idag har Skåne den största andelen odlare och det är också i Örtofta, Skåne som landets enda och sista sockerbruk finns. Under 50-talet stängdes nästan hälften av alla sockerbruk under bara ett tiotal år och när SSA köptes upp av det danska bolaget Danisco 1992 fanns endast 7st. sockerbruk kvar i Sverige. Numera ägs Danisco av det tyska bolaget Nordzucker, eller Nordic sugar och sveriges produktion ligger under Dan sukker. Fram till 2017 skedde odlingen utifrån tillköpta kvoter för att inte överproducera socker. När kvoterna togs bort kunde lantbrukarna själva bestämma hur mycket de ville odla.

Sockerbetor är i vårt lantbruk en pålitlig gröda. När torkan slog till 2018 tog det hårt på betorna men tack vara att de växer även på hösten tog de god fart när regnen kom i september och skörden blev bra vilket hjälpte upp ekonomin då resten av skörden blev så låg. Betorna sås på våren med en såmaskin som är för radodling. De är känsliga för kyla i början, ogräs och borbrist precis som andra betor typ rödbetor och gulbetor. Jorden förbereds genom att kalkas då betor trivs i kalkrika jordar.

I sverige har vi en sträng lagstiftning när det kommer till att producera foder och livsmedel. Eftersom vi är med i EU måste vi följa de direktiv som beslutas i EU-parlamentet, men vi måste också förhålla oss till de regler våra egna länder beslutar. Europaparlamentet lägger alltså ribban för hur hela EU ska producera mat och sedan får varje land enskilt besluta om de vill hålla samma nivå eller strama åt ytterligare. I Sverige har man beslutat att vi ska ha en hård åtstramad miljölagstiftning och därmed gå i spetsen för att förändra hela EU:s miljölagstiftning och förhållning till hur ett hållbart jordbruk ska brukas. Problemet i detta förhållningssätt är att EU dessutom har lagar kring konkurrens och handel vilket innebär att import och export mellan EU-länder förenklas och att man inte får hindra konkurrens mellan olika företag i olika länder. I praktiken innebär det att man i Sverige kan hitta livsmedel som är betydligt billigare än de svenskproducerade livsmedlen och att offentlig förvaltning i lagen om upphandling inte får neka en produkt enbart på premissen att den är utländsk eller att den inte producerats efter svenskt regelverk. EU:s regelverk är överordnad enskilda länders.

Som exempel kan vi ta odlingen av ekologiskt socker. Dansukker odlar ekologiskt socker i Afrika och Sydamerika. Det är allts inte svenska sockerbetor utan sockerrör som det ekologiska sockret kommer från. I Sverige har vi genom livsmedelstrategin förhållningen att upphandlingen av mat till offentliga förvaltningar i främsta fall ska vara ekologiskt odlat. Eftersom det är billigare att odla ekologiskt i de länder som inte behöver följa den relativt strikta europeiska lagstiftningen gällande växtskyddsmedel och kemikalier blir följden att man istället för att köpa in svenskt konventionellt odlat socker, som trots allt odlas utifrån en mycket strikt miljölagstiftning, köper in socker som har färdats runt halva jordklotet innan det landar här.

Försök till ekologiskt odlade sockerbetor görs i Danmark, Tyskland och Litauen, och på ett fåtal gårdar odlas det även i Sverige. Skördeavkastningen för en ekologisk odling kontra den konventionella är betydande. På en ekologisk gård kan man skörda runt 45 ton per hektar medan en konventionell odlare i genomsnitt får runt 60-70 ton per hektar. I en ekologisk odling är ogräset det absolut största bekymret. Det krävs både ogräsharvning och radrensning med maskin men även för hand. På vår gård vore det helt otänkbart. Dessutom körs de ekologiska betorna till Danmark för att raffineras och blandas då upp med danska betor.

Så några punkter att tänka på när man köper socker eller sirap:

  1. Står det ”från sverige” på paketen är det odlat utifrån våra stränga miljöregler.
  2. Köper man ekologiskt socker eller sirap är det mest troligt sockerrörssocker och odlas i Afrika eller Sydamerika. I en liten del kan det vara danskt, tyskt, litauiskt eller svenskt.
  3. Socker från betor och sockerrör är kemiskt identiskt och det går alldeles utmärkt att använda vanligt strösocker istället för rörsocker.

 

Vill man läsa mer om sockerodlingen kan man gå in på Nordic sugers hemsida https://www.nordicsugar.se/kunskapscenter/saker-och-effektiv-betodling/

Ekoweb http://www.ekoweb.nu/

Jordbruksverket https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr281v2.pdf

24 Oct 2020