sötpotatisen

Jag har fått många frågor om sötpotatisen. Hur vi odlar den, vilka sorter det är och vad man kan göra med dem. Jag skrev för något år sedan hur vår första säsong med sötpotatis sett ut och nu när vi går in i tredje säsongen börjar vi känna oss, om inte helt varma i kläderna, så i alla fall inte lika darrbenta.

Sötpotatis är en värmeälskande växt. Den vill växa i värme, lagras i värme och absolut inte hamna i kylskåpet hos någon. När man köpt sin sötpotatis vill den allra helst ligga framme på bänken eller i skafferiet. Sötpotatis är inte alls släkt med vanlig potatis och är därför inte känslig för ljus, och skulle den vara grön i ena änden så är den ändå inte giftig utan går utmärkt att äta även där.  

I år har jag försökt att hitta lite fler sorter som kan variera vårt utbud lite. De sorter som jag fann intressanta fanns dock inte som sticklingar utan bara som pluggplantor och då vill jag inte beställa dem. Varför inte? frågar sig säkert många nu. Jo, därför att sötpotatis sätter rötter otroligt fort. Bara ett par dagar efter att man stuckit dem ser man rötter och efter fem eller sex dagar är rötterna långa nog att sättas ut. Det betyder att om jag beställer pluggplantor som dröjer innan de kommer hit så kommer de förmodligen att ha vuxit ur pluggen och om rötterna blir så pass långa att de böjer sig utefter pluggens kant så kommer också sötpotatisen att vara böjd. Jag vill under inga omständigheter ha rotsnurr på mina plantor eftersom jag då kommer att få ett trassel av sötpotatis som i sedan inte går att sälja.

Så pluggplantor faller bort och de övriga sorter som fanns att få som sticklingar är snarlika vår sort, Orleans, till färg, smak och kvalité och då kan vi lika gärna fortsätta med den. Den har fungerat väl här och har gett fin avkastning och goda rötter.

Sticklingarna beställer vi i januari-februari och i år har vi beställt 300 st. I år ska jag försöka mig på att göra några egna sticklingar också. Jag testade lite förra året och det gav ganska bra resultat tycker jag. Dock tar det mycket plats under en lång period så det kommer förmodligen inte att bli någon framtida produktion, dessutom är sorten vi odlar licensierad så då får vi egentligen inte lov att göra eget utsäde. Skulle det dyka upp en sort som inte är licensierad och som är rolig att odla så kanske vi kan fixa utrymmet. Fram till dess tränar jag och försöker hitta det bästa sättet för oss.

När sticklingarna kommer fram i maj sticker jag dem i pluggbrätten som är breda och djupa, 5x5x11.5 cm eller 3,7x3,7x7,5 cm beroende på hur tidigt jag tror att jag får ut dem. Förra året när de kom hade vi fortfarande minusgrader på nätterna. Jag fick nästan panik. Vi brukar aldrig ha kallt på nätterna så länge som vi hade då. Det blev att jag fick sätta dem i större krukor helt enkelt och hoppas på det bästa. De stod så i ett par veckor innan vi bedömde att det gick att sätta ut dem. Men de blev fina ändå, men det var ett jättejobb att plantera ut dem när de var så stora. Vi vill helst ha ut dem sista helgen i maj, eller åtminståne första veckan i Juni. De tar ungefär 120-130 dagar på sig att bli klara.

Vid utplanteringen har vi först stenstränglagt i bäddar och grundgödslat. Sötpotatisen kräver ungefär samma gödsel och förarbete som vår vanliga matpotatis och vi brukar odla dem bredvid varandra. Vi lägger på lite extra fosfor och Bor under sommaren annars räcker det med ca 60kgN/ha (11-5-18). Det man får ha i åtanke är att sötpotatisen vill ha mindre vatten och har en betydligt längre kulturtid vilket kräver planering gällande efterkommande gröda. Vi odlar sötpotatisen precis som matpotatisen i kupor, men sötpotatisens kupor plastas in och har en droppslang under plasten. Detta därför att sötpotatisen vill ha väldigt varmt i jorden och är enligt min erfarenhet väldigt känslig för konkurrens från t.ex ogräs. Den vill växa i soligt läge och vi har därför en bit mellan potatis och sötpotatisen så att matpotatisen inte skuggar sötpotatisen under senare delen av sommaren.

Planteringen har jag gjort för hand de andra åren men i år har vi köpt ett planteringsrör som vi både kan ha till gran och förhoppningsvis sötpotatisplantorna. När jag planterar sätter jag ner plantan något djupare än de stod i pluggen. Någon rad kommer jag i år att sticka direkt i jorden för att se om det fungerar bra. Det hade ju underlättat extremt mycket om det gick att sticka direkt och ändå få bra skörd. Jag provade lite olika sätt förra året med att sticka direkt. Några plantor stack rakt ner, några snett ner och ett gäng hade jag lagt i plastpåse i värme och fukt ett par dagar så de redan fått små rötter och de stacks också ner i liggande läge. De plantorna gav bäst av de som jag testade med, men de gav inte lika bra som de som stått i plugg. Det kan också ha berott på läget och att de inte fick samma mängd vatten i början då deras slang kärvade. Så i år ska jag testa påstricket igen men med fler plantor och att de ska få ett bättre läge. Jag har ju som sagt beställt 300 plantor i år och i vanliga fall brukar vi ha 200, så jag räknar med att ha ett antal att experimentera med i år. Det är ju detta som är så kul med nya grödor!

Efter att sticklingarna planterats ut täcker jag med fiberväv och vattnar lite varje dag, eller varannan beroende på temperaturen. Detta görs i ungefär en månad eller tills jag ser att de etablerat sig fint. I början brukar de se fullständigt missanpassade ut och verkar hata livet, men de hämtar sig efter några veckor. De växer trögt i början men när de väl sätter igång så växer de rejält och rankorna kan bli flera meter långa. Dessa går fint att äta så jag plockar lite blad ibland och har i maten.

Under sommaren gör det inget att man glömmer bort att de finns. De ligger där under fiberväven och trivs och växer. Blir det varmt, över 20 grader, så tar jag av fiberväven igen. Vi har inga problem med skadedjur hos oss på sötpotatisen. Någon larv bara. Det brukar däremot komma lite stritar på sommaren från potatisen men de gör ingen större skada. Dock kan det vara bra att hålla koll på gnagare som verkar älskar sötpotatis. Jag vet odlare som försökt att odla sötpotatis ett par år men som lagt ner på grund utav att de har så mycket sork som sätter i sig stora delar av skörden på hösten. Knäpparlarver har jag också hört gillar sötpotatisen men själva har vi inte haft några större problem. Vatten ger vi inte mycket på sommaren utan det är enbart vatten som ges till matpotatisen och som då lägger sig mellan kuporna. Detta är fullt tillräckligt för sötpotatisen. Skulle det vara extremt varmt och torrt kan man vattna lite men rötterna når riktigt ordentligt långt ner, säkert en meter, vilket man märker när man ska plocka dem.

Fram på hösten är det dags att börja vattna lite igen om det inte regnar förstås. Vi plockar våra i oktober, precis innan första frosten. Det är inte lönt att låta dem ligga för länge i jorden om jordtemperaturen är under 15 grader. Det har vi testat. Bättre att ta upp dem om det ser ut att bli långvarig kyla. Vi vattnar dem lite extra ungefär en månad innan planerad skörd, så i augusti-september börjar vi hålla koll så de har det lite mer fuktigt.

Vi använder en friläggare för potatis när vi plockar. I år fick vi den till att gå lite långsammare än året innan då den gick lite för fort och skadade en del rötter. Helst skulle vi ha en låda bakom som rötterna kunde ramla ner i, eller att man kunde gå efter och storlekssortera lite. Nu blir det att man går och böjer sig vid marken när de ska plockas och det gillar inte ryggen. När de plockas upp ska de in och värmebehandlas så fort som möjligt. Det gör man dels för att sockret ska omvandlas i roten och bli mer söt och dels för att bilda ska så att de blir mer lagringsdugliga. Bäst är att värmebehandla i 30 grader, med hög luftfuktighet och god ventilation. Första året försökte vi med en värmefläkt. Det gick men var inte effektivt. Vi hade ganska liten mängd då, hade det varit mer hade det inte funkat. Förra året använde vi en värmekanon men den var inte heller tillräckligt effektiv och dessutom fick jag fukta golvet hela tiden för att inte luften skulle bli torr. Efter ett par dagar konstaterade jag att det inte kommer att hålla i längden så då bar jag in anna lådorna i källaren och ställde på värmematta med termostat ner i potatisen så att det höll 30 grader. Jag la plast runtom och vädrade några gånger om dagen. Det fungerade jättebra för sötpotatisen, den blev jättefin i skalet och håller fortfarande jättefin kvalité fastän det gått flera månader. Dock funkar inte det heller i längden eftersom det var ett fasligt jobb att bära och rigga upp värmen samt att vädra. Till nästa skörd måste jag komma på något bättre. Kanske ett utrymme med värmematta i botten och en värmefläkt upptill som då vädrar bort koldioxiden samtidigt som det håller varmt. Men då måste det också till något som kan fukta luften. Kanske gurkdyserna går att få dit på något sätt… Ja, det är något jag måste fundera på.

Efter att de värmebehandlats placeras de på ett varmt ställe, runt 20 grader för att vila lite innan vi lagrar in dem. I lagret håller temperaturen ca 15 grader.

Sötpotatisen går fint att äta utan att värmebehandla dem men de är inte lika söta. Många undrar vad man kan göra med den. Vi äter ju såklart väldigt mycket sötpotatis. Faktiskt har jag helt slutat att odla morötter till oss eftersom det är lika bra att använda sötpotatis och det ger bättre skördar med mindre angrepp. Jag kokar sötpotatis i bitar eller i stavar. Jag använder den i rotmos, i soppor och i grytor. Den är utmärkt som snacks och vi äter den ofta råriven eller i tunt skurna skivor. Rå som stavar uppskattas den av barnen som gärna vill ha en skål framme att småäta ur. Fördelen med sötpotatis är att den inte vill ligga i kylen utan älskar att stå framme även som skivad, riven eller skuren i stavar. Jag kokar den ofta tillsammans med potatis men brukar då lägga i den lite senare än potatisen eftersom jag inte vill ha den allt för mjuk. Den går också utmärkt att ha som efterrätt, som paj, eller i bakverk typ sockerkaka. Riv den då fint och blanda i, eller koka den kort i bitar innan du mosar den och blandar i smeten. Jag har haft i bröd också. Många gillar att ugnsrosta den eller att baka den hel. Jag uppskattar den dock bäst rå, där slår den morötter med hästlängder enligt mig.

Här delar jag med mig av vårt sötpotatispajrecept från USA.

En sats pajdeg som passar en form på ca 30 cm / diam. Det ska bli både botten och lock + 1 uppvispat ägg.

Fyllning:

450 g sötpotatis

115g rumsvarmt smör

200g farinsocker

120ml vispgrädde

2st stora ägg

2 tsk mald kryddpeppar

1tsk vaniljsocker

1 tsk mald kanel

½ tsk mald muskot

½ tsk mald nejlika

¼ - ½ tsk ingefära

En eller två nypor salt.

 

  • Gör först pajdegen och lägg den i kylen i minst 10 minuter.
  • Koka sötpotatisen med skal i ca 30 minuter tills den är helt mjuk.
  • Dela pajdegen i två delar, botten och lock, och kavla ut den ena till en botten som läggs i formen. Nagga den med gaffel. Lägg in den andra biten i kylen igen.
  • Pensla på äggvispet och ställ i kyl eller frys i minst 15 minuter innan du lägger i fyllningen
  • Sätt ugnen på 175 grader C.
  • När sötpotatisen blivit supermjuk häller du av det varma vattnet och häller på iskallt vatten så at du lätt kan ta av skalet. Dela sedan sötpotatisen i bitar och lägg i en skål för att mosa. Du kan mosa med mixer eller el-visp tills de blir som puré. Blanda i övriga ingredienser och vispa/mixa tills det blir en fin smet.
  • Kavla ut den andra biten deg till ett lock.
  • Häll i fyllningen och lägg försiktigt på deglocket. Fäst i kanterna och gör lite lufthål.
  • Ställ in i ugnen och grädda 55–60 minuter. Om man tycker att kanterna bränns kan man lägga på lite aluminiumfolie.

 

Om ni undrar något eller vi ha kontakt av någon annan anledning så kan ni skicka ett mail till [email protected]  

Smaklig måltid!

5 Feb 2021